Fina M:s mamma har Alzheimers och därför ska M bli god man. Det blir man när ens mamma går till Stadshuset där hon bor för att betala räkningar. Eller när mamman glömmer bort att äta men ställer in en praktisk bordslampa från 20-talet i badrummet när hon ska duscha. För ljusrören har gått sönder i taket. Safe as hell.
Man kan ju tycka att det är bra att min fina M ska bli god man då. För mammans bästa.
Då kan man också undra hur Tingsrätten tänkte när de skickade hem papper angående detta till mamman och inte till den blivande gode mannen? För vad gör någon med Alzheimers med papper som de aldrig har sett förut? Ja, det vet vi inte. Inte mamman heller för hon har minne som en guldfisk. Papprena är borta och ingen kommer någonsin att få veta vart de tog vägen.
Vad handläggaren på Tingsrätten numer vet är att man inte kan skicka viktiga handlingar till någon som vill betala sina räkningar på Stadshuset... Det blir merarbete då.
Det är visst inte bara Bitte som inte kan tänka till.
Kram
Ibland går det upp och ibland går det ner
17 timmar sedan
Amen du skämtar...... Hur står det till i skallen på vissa.....
SvaraRaderaVisst är det smart tänkt? Hahahaaa!
SvaraRaderaNär M berättade att papprena är borta så blev handläggarens spontana kommentar att hon skulle skicka allt igen... M blev helt tyst i telefonen och då tändes tydligen en lampa hos handläggaren. Hahahaaa!
Åh, vilket tragikomiskt inlägg...kan inte hjälpa att le samtidigt som jag får lite dåligt samvete för det.
SvaraRaderaTur att det tändes en lampan tillslut!
Lycka till imorgon, nu bär det av!!
Kram!
Helt ok att le, Charlotte. Alzheimer är en jobbig sjukdom men ibland är den även lite roande. Bara tanken på hur personalen på Stadshuset måste ha tänkt den första minuten när en dam kommer in med räkningarma och halar upp plånboken kan få mig att le. För det oväntade berikar också även om det är tungt ibland!
SvaraRaderaKram
Ojojoj mitt i allt ert andra... Jag minns när min morfar fick Alzheimers (jag bodde hos han och mormor när jag var liten) och hur tragiskt det var att se en fullt kapabel man brytas ner. Hjärnan är en förunderlig manick, mitt bland snurret kan det ibland komma helt OK saker. Kram från mig till er!
SvaraRadera