Utveckling

Tack för all omtanke. Tack.
Den gjorde att jag blev så rörd mitt i sorg och andnöd att tårarna rullade ännu mer. Det är ganska skönt att veta att jag inte står helt ensam i det här. Fina M i all ära men ibland behövet jag någon som vet mer exakt, som går igenom samma sak, en kvinna. Så att ni finns betyder väldigt mycket för mig. Ba' så ni vet. Ni fina där ute.

Jag trodde att andningen skulle bli bättre till idag. Jag grät och vilade hela dagen igår. Låg på soffan som ett vrak och till kvällen kände jag mig ok i alla fall. Idag är jag fortfarande ok men andningen är för ytlig. Jag får inte luft så det räcker.
Imorgon jobbar jag hemifrån och då ska jag ringa till KK. Det är lättast att ringa hemifrån för jag kommer att börja storböla. Och så ger den här dagen mig en chans att få känna efter hur det går att jobba.

Nästa vecka har jag utvecklingssamtal på jobbet. Jag orkar inte bry mig men ska nog säga som det är till min chef. Han kommer att fatta. Utveckling är inte min grej just nu... Inte jobbmässigt i alla fall. Den privata utvecklingen räcket gott och väl.

Igen, tack av hela mitt hjärta.

Kram