Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

tisdag 7 december 2010

Blod och ont

Nu börjar jag att bli orolig... Rött blod som inte vill sluta. Rött som vid mens. Och riktiga smärtor i nedermagen. Det gör skitont.
Vi hoppas fortfarande på ligamentsmärtor och enklare blödning från slemhinnan. Men vi vet inget.

Låt morgondagen gå fort så att torsdagen och besök hos BM är här.

Kram

8 kommentarer:

  1. Åh hu, förstår att du är orolig! Är det mycket blod som kommer? Hoppas, hoppas det är något litet. Det kanske blev slemhinna över av alla vaggisar som vill komma ut? Ja, måtte morgondagen gå fort! Önskar att jag kunde göra något så att du slipper blödandet! Kramas!

    SvaraRadera
  2. Hoppas verkligen att allt går bra nu. Tänker på dig å håller tummarna. Kramar Cookie.

    SvaraRadera
  3. Åh, vad jobbigt! Kan du inte ringa och be att få komma in i morgon?

    Antagligen är det ingen fara men det är ju inte bra för dig att oroa dig så.

    Tänker på dig!
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Jag tänker inte säga att jag tror att det kommer att bli bra, för det tror jag inte. Men jag hoppas så klart!!!

    Och jag tror att det kommer att bli bra till slut, även om det kanske inte blir den här gången. Du blev gravid oavsett vad som händer nu, och du kan bli det igen!

    *håller tummarna*

    SvaraRadera
  5. nej, nej, nej. blod å smärta låter inte bra. snart torsdag å BM-möte. hoppas allt går vägen.
    stor kram!

    SvaraRadera
  6. men vad är detta för jävla mög!!! håller alla tummar och tår att det fortfarande ska ordna sig och att allt ser bra ut på VUL:et

    skickar massor av varma kramar

    SvaraRadera
  7. Usch, jag förstår hur det kan kännas.
    Men jag tror ändå att det är som det ska vara.
    Jag har blött med Leia och Linnea och det betyyyyyder ingenting med blod. Brunt blod är litet bättre, rosa bättre men rött som är sämst har jag blött med båda och det var oki.

    Fattar att du oroar dig.
    Men jag vill att du försöker känna litet hopp.
    Det kan fortfarande gå bra.
    Du kan typ oroa dig hur mycket du vill-
    det ska inte påverka ändå.
    Det säger min bm. Det finns dom som oroar sig tusen gånger mer och det går bra för dom så slappna av och oroa dig bäst du vill.
    (Och ni som inte håller med -inse att man kan släppa på oron bara för att man får oroa sig.)

    Jag vill ju iof alltid att du ska må bra men samtidigt så vet jag ju vad denna oro innebär.
    Den är svår att släppa.

    *Solig regnbågskram med stjärnstoft, blommor och glitter som regnar över dig hela hela dagen vart du än går.*

    SvaraRadera