Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

lördag 4 december 2010

Inge kul

Imorse kom det en mörk klump. Den såg svart ut och var kanske en cm stor. Och så mer brunaktiga flytningar eller vad det nu är. Ljusbrunt på pappret.
Jag är i vecka 4+6. Undrar om jag ska oroa mig? Men å andra sidan, vad kan jag göra åt det? Ingenting. Det är bara att fortsätta att äta rätt och ta det lugnt. Vi kan inte göra någonting.

Jag försöker att inte tänka på missfall men det går inte att låta bli. Jag är inte ledsen ännu men jag vet att ju mer jag bygger upp oron, desto ledsnare kommer jag att bli om det inte går vägen.
Vi har tid hos BM den 9/12 och det är ju snart så jag har enhälligt beslutat att vi väntar till dess. Läkarbesöket har vi den 14/12 och kanske gör han/hon en koll då. Men jag hoppas VERKLIGEN att det här inte ska hålla på så länge.

Allt vi kan göra är att vänta. Och "köra en Bette", d.v.s. stoppa in en extra vaggis då och då.
Om du läser här, Bette, så har du verkligen myntat ett nytt uttryck bara genom din existens. Härligt! Tack.

Ska julpynta lite för att skingra tankarna.

kram på er

12 kommentarer:

  1. Var inte orolig..säkert är allt som det ska vara...kram...tänker på dig..känslig

    SvaraRadera
  2. Åh, vad tokigt. Hoppas allt är bra.
    Det skulle kunna vara så att en har åkt ut, å andra sidan kan du ju lika gärna ha båda kvar ändå.
    Klumpen kan faktiskt bara vara stelnat blod.
    Det behöver inte betyda något alls.

    Leias graviditet var två och en åkte ut.
    Men jag har blött så under tidigare grav när allt varit bra också.

    Så som du säger. Försök känn hopp och njut av hur det känns som om det skulle vara typ bra.
    Äsch, skit i vad jag skriver. Du kommer ändå känna och tänka som man gör i det här läget.
    Men jag finns här närhelst du behöver.

    Ring och oroa dig med mig hur mycket du vill.

    Jag finns ju, använd det.

    SvaraRadera
  3. Jenny, vad fint du skriver. Lyckost Whilda som har en vän som du. :)

    Ja, tänk om en åkt ut. Tänk om det var 4 och en åkt ut. Tänk om man kunde få veta på en gång...

    Hoppas Bette läser det här inlägget, om några år kommer det nya tjejer till ÄD-trådarna och undrar vad som menas med att "köra en Bette" hihi.

    Miljoners kramar!

    SvaraRadera
  4. Jag läste nyligen om en kvinna som blödde jättemycket (det kom mycket blod på en gång) och som trots det fick behålla sitt barn. Hoppas det är något tillfälligt bara!

    Kram från Tabasco

    SvaraRadera
  5. Fina, fina, bra-iga ni! Det är så lätt att börja tänka "fel" och därför känner jag mig så fantastiskt priviligerad att ha er här. Vilka människor ni är! Så jäklars bra!
    Ni får mig liksom att vakna till lite och inse att världen snurrar vidare därute och att allt inte har någon egentlig betydelse. Som t.ex. lite blod ibland.
    Det är så lätt att jag snöar (hehe) in mig i min egna lilla "ska-ha-barn-värld" att jag faktiskt glömmer sånt som jag egentligen redan vet. Då är det otroligt skönt att bli påmind.

    Tack, tack, tack, tack, tack! :o)

    Och KRAAAAAM!

    SvaraRadera
  6. Och jepp, J är en riktigt, riktigt hyvens vän! Sååå bra! Tänk att jag får ha henne som kompis. :o)

    Kram

    SvaraRadera
  7. Tänk på hur sköra slemhinnorna blir av alla hormoner. Kram Wallan

    SvaraRadera
  8. Hej!

    Det är så otroligt vanligt med flytningar rosa-brunt och blödningar under graviditet. Jag hade precis som du tidigt i min graviditet, en mörk klump & sen brun flytning. Detta efter en skarp smärta dessutom. Jag pratade då med en kompis som haft flera missfall, hon sa att "har du missfall så märker du det- då blir det inte lite brunt utan färskt blod. Kroppen rensar ut". BM sa likadant, att så länge det inte är färskt, rött blod som kommer ut så behöver man inte oroa sig. Minns inte om du haft missfall förut & då är det fstås du som är experten & inte jag! Men, jag tror att allt är som det ska, hoppas innerligt det! Många varma kramar!

    SvaraRadera
  9. Tack! Tack! Tack!
    Nej, jag har inte fått missfall förut så jag är verkligen ingen expert på det här.
    Tack för att du delar med dig för trots att jag egentligen vet precis det du skriver så glömmer jag bort det ibland. Och då är det otroligt befriande att få bli lite påmind.
    Jag tror att det är som din kompis säger; får man missfall så märker man det.

    Puh, vilken tur jag har med så många bra tjejer omkring mig som kan få mig att landa lite.

    Tack, Emmylou!

    kramar

    SvaraRadera
  10. Precis som sägs i kommentarerna ovan och som sagts tidigare, så är detta jättevanligt men det lindrar ju absolut inte oron för det. Men jag kan bara säga att jag har blött väldigt mycket under mina graviditeter och det har gått bra ändå.

    Men jag hoppas att de här "tramserierna" slutar snart så du helhjärtat kan få njuta av att vara gravid och fokusera frammåt!

    SvaraRadera
  11. Tuuuusen tack!
    Det hoppas jag med!

    KRAM

    SvaraRadera
  12. Det man kan göra om man vill veta är att gå till läkaren/barnmorskan och ta ett HCG-prov, och sedan ta ett nytt prov någon dag senare och då ska HCG-halten ökat. På så sätt kan man få reda på om man håller på och få missfall.

    Man kan också på egen hand göra graviditetstest och försöka klura ut om pluset blir starkare eller svagare.

    Jag håller tummarna stenhårt för er!

    Kram

    SvaraRadera