Brevet till Lasse

Jaha, så har då ännu en åsiktsmaskin dykt upp. En som tycker att ofrivillig barnlöshet är ointressant men donationer ska det tyckas om. Som vanligt ska det tyckas en jäkla massa om donationer men när mottagare och donatorer själva tycker till så ska det tryckas ner. Så mycket det bara går. Men se, det vill jag inte ha här.

Därför ber jag dig nu, snälla Lasse, att lämna den här bloggen och fortsätt dina diskussioner i ett öppet forum någonstans. Du har liksom inget här att göra. Hur mycket du än vill.
Den här bloggen handlar om mig, mitt liv som ofrivilligt barnlös, IVF:er och äggdonationer. Det är ingen blogg som tar upp ett aktuellt ämne för att det är kul att diskutera för diskussionens skull. Det är en ytterst personlig blogg.
Den är inte ett åsiktsforum där du kommer att få mer respons på dina förlegade och obildade åsikter i ämnet "etik kring donationer". Vill du diskutera det så tycker jag att du ska göra det hos SvD eller söka upp något forum där sånt diskuteras.
För jag vet mycket mer än du i det här ämnet och dessutom är jag personligt involverad. Det är inte du. Det går inte att diskutera på en jämn nivå med någon som påpekar att jag inte förstår (funderat på om det är DU som kanske inte greppat det hela?) eller som kommer med spydiga insinuationer. Du är liksom fel ute.

Det har förekommit diskussioner här förut och då har det varit med läsare som vet vad de pratar om, som rättar om jag har fel, som är inspirerande, som kan underbygga sina åsikter med en kunskap och med ett sätt som är bra mycket trevligare än ditt sätt, Lasse. Såna diskussioner uppskattar jag. Sakliga, intressanta och givande. Men dina ord, Lasse, de är så fattiga att jag inte orkar bemöda mig att lära dig mer eller ge dig mer kunskap i ämnet.
För oavsett vad som händer, Lasse, så går vetenskapen och livet vidare. I din närmaste omgivning finns nog många som har fått barn eller är barn som tillkommit genom donation av något slag. Låt dem få leva sina liv utan att du ska dra in njurar, kusiner och smutskastning i deras liv.
Tyck vad du tycker, men gör det alltså inte här.

Jag? Jo, jag tänker fortsätta att fokusera på att vara gravid och glädjas åt mina medmänniskors ytterst privata livsval och fortsätta att höja dem till skyarna.

Ta hand om dig Lasse.

Du får en kram på vägen.