Min dag

Att springa 500 meter som otränad gravid är ingen hit. Jag har aldrig flåsat så i hela mitt liv!

4,5-åringen ville att jag skulle springa med. Okej'rå, nemas problemas. Jag har ju sprungit runt med henne förut så det skulle jag nog klara.
Men en unge som springer tillsammans med 50 andra ungar i en lite snitslad bana visar ingen mercy. Ingen alls.
De sprang så jäkla fort!! Alla ville vinna över alla och allt var bara kul och massor av spring i benen. Jisses vad jag sprang! Lite vid sidan av så inga barn skulle bli nertrampade.
Min lilla kompis sprang ifrån mig en liten stund när mina lungor inte vilke hänga med riktigt.
Vi fick en ballong, banan och vatten för mödan. Tjejen fick diplom. Jag borde ha fått medalj. Minst.
Men kul var det.

Sen dansade vi till Uno Svenningsson och gick och fikade.

Jag fick en spadag och en bok av min favvoförfattare, Håkan Nesser, av Fina M i present. Finast var kortet han gjort helt själv.

Vi var för trötta för att laga mat så det blev en halv pizza framför tv:n och så somnade jag som vanligt kl 21...

Kraaaam