Jag somnar vid 21:30 varje kväll. På soffan. Jag sover sen så hårt att jag inte minns att jag gått till sängen och lagt mig. Fina M får peta på mig och säga att jag ska sova i sängen.
Sen sover jag hela natten och vaknar vid 6:00 igen. Inga nattliga toalettbesök de senaste tre dagarna. Trots att jag nu hällt i mig en massa vatten.
Bara för att jag igår skrev att allt känns bra så har jag idag vaknat med oro i kroppen. Min mage är inte stor alls, jag drömmer inga konstigheter, jag kissar inte på natten, jag känner inget i magen, jag mår liksom för bra. För bra för att jag ska kunna slappna av. Eller är det bara så att jag är van vid att allt ska vara jobbigt så när allt är ok så blir jag orolig?
Fina M frågar om jag vill göra ett extra ultraljud. Nej, det vill jag inte. Jag vill bara att allt ska vara bra. Jag vill inte alls hålla på att flänga till en klinik. Usch.
Och så tankar. Tankar på hur mycket som kan gå fel och om kliniken tog en spermie som det var knas med när det gjorde ICSI. Eller om jag har ätit fel. För mycket socker kanske? För lite grönsaker? Ja, men ni förstår ju, det går verkligen att oroa sig för allt. Om man vill. Jag vill inte så jag försöker att sluta tänka så. Lättast är väl att jobba så att de där dumma tankarna inte får en chans att fästa ordentligt.
Nästa måndag är det RUL igen. Jag håller ut till dess. Och försöker komma tillbaka till det där njutningsstadiet igen. Varje dag vill jag njuta.
Kramar
Fars, fars, hallonfars… nä nu blev det fel va?
1 vecka sedan
Ja, den där oron är inte rolig. Men något man får handskas med hela livet med barn skulle jag gissa, hoppas det släpper under dagen!
SvaraRaderaOroa dig inte! Jaa jag vet, det är lättare sagt än gjort, men - eftersom saker o ting har varit jobbiga förut, sådär jobbiga att du hela tiden har haft oros tankar, ja då kanske det här är vändningen! Nu när du/ni äntligen har lyckats bli gravida så kanske det är meningen att graviditeten ska vara enkel och lugn och väldigt bekväm och orosfri, som ett tack från livet liksom eftersom att du har stått ut med allt jobbigt och all oro tidigare..
SvaraRaderaJag är säker på att allt är bra med Mini, dundersäker faktiskt!
kramfinadu
Åh, vad bra ni är! Tack.
SvaraRaderaDet blir liksom lite tungt när tankarna snurrar för mycket. Då känns det faktiskt bättre att läsa era ord. Visst ska det bli bättre nu! Jag ska sluta nojja...
Och det är så sant, nu kommer jag ha en viss oro i mig hela livet... Bara att vänja sig med andra ord!
Igen, tack!
Kram
Vet exakt hur du känner. Jag oroar mig ständigt. Trodde jag skulle känna mig någorlunda safe efter mitt RUL, but nooo.
SvaraRaderaVarför ska ni på RUL igen förresten? Kram!
Ja, det är konstigt det där...
SvaraRaderaRUL gör man flera gånger men vet inte exakt när de är. Ett ska vara i v. 24 i alla fall (vårt nästa). Ska inte ni göra fler?
Kram
Eller vänta nu, det kan nog variera beroende på var man bor!
SvaraRaderaDär vi bor gör man RUL i v.18, v.24 och så tror jag att man gör ett till längre fram men vet inte i vilken vecka (30?).
Hm, borde vara lika överallt men det är väl landstingen själva som bestämmer sånt gissar jag.
kram
Oj! Det har jag aldrig hört faktiskt. Däremot vet jag att endel kan få göra nya ultraljud senare i graviditeten om tex moderkakan ligger så den täpper till livmodermunnen eller av andra medicinska orsaker. Men jag hade ingen aning om att man gjorde RUL x flera under graviditeten i vissa landsting.
SvaraRaderaVi har varit iväg på fyra st hittills. och det är inte särskilt vanlgit häromkring. Första var i vecka 9 för att konstatera graviditet (de gör alltid det om man blivit gravid på "onaturlig" väg, alltså med hjälp av tex pergotime eller hormonsprutor) andra var i v 12 då vi var på läkarbesök, tredje var i v 13 för kub-testet och nu det sista var RUL:et i v 19.
Du bor i Stockholm? Jag tillhör Värmlands landsting.
Ja, det borde vara lika överallt, men konstigt nog är det otroligt mycket som skiljer mellan de olika landstingen.
Vad intressant sånt här är! Kul att se vad det är för skillnader.
SvaraRaderaJo, jag bor nästan i Stockholm. Vi bor i en förortskommun till Sthlm.
Jag har gjort VUL för att kolla hjärtat, sen var det KUB-testet och så RUL1. Och så RUL2 snart.
Jag ska fråga BM nästa gång jag är där och fråga hur många vi gör totalt. Och fråga varför.
Ny värld det här... :o) Måste lära mig lite och så blir jag nyfiken.
Kram
Första gången jag kommenterar även om jag hängt här och läst länge. Jag säger som de flesta BM -Det är fullt normalt! ;)
SvaraRaderaSom en liten förhandsvariant av vad som komma skall, kan jag berätta vad några av mina kompisar beskrev inför barnets ankommande: "I samma stund som barnet kommer ut åker ditt hjärta upp i halsgropen -och sen stannar det där resten av livet." Varm kram
Oj, vad bra sagt! Så är det garanterat!
SvaraRaderaKram :o)