Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

onsdag 23 november 2011

Förtydligande

Med anledning av mitt sura inlägg tidigare....
Jo, jag älskar Fina M och jag älskar när Mini buffar. Egentligen. Och jag anklagar så klart ingen som snarkar.
Men när jag inte får sova för att någon är lite höstsnuvig och snarkar en hel natt så blir jag galen. Snarkljudet gör mig galen.
En period för längesedan så snarkade Fina M varje natt. Vi vet inte varför men så var det. Jag sov inte en enda hel natt på flera månader. Jag var ständigt sur och helt slut och ville bara gråta när det var sovdags.
Det slutade med att jag bröt ihop på soffan och grät varannan natt. Så slut var jag. Jobbet klarade jag med nöd och näppe av.
Klockan 3 en sömnlös natt köpte jag (beställde på det fina Internet) en snarkskena (ser ut som ett sånt där tandskydd som boxare har i munnen, ni vet). Fina M började använda den och jag minns när jag fick sova en hel natt utan att vakna. Det var himmelriket.
Efter en längre tid så slutade Fina M med den där skenan. Jag vet inte varför men jag gissar att han inte gillade den, hahahaa! Inte så konstigt kanske.
Hur som helst, sedan han slutade med den så snarkar han inte. Visst någon gång, precis som alla andra, men inte i närheten av hur det var den där perioden innan skenan.

Sedan dess så flippar jag när det blir en "snarknatt". Jag tror att jag har utvecklat en snarkfobi. Finns det?

Kram

4 kommentarer:

  1. Övertygad om att jag har snarkfobi så svar ja :-)!!!! Det plågade mig innan bebis och det blev outhärdligt när bebis kom å jag blev väckt varje timme för å amma. Så fort bebis somnade drog mannen igång :-( Vi löste det med olika sovrum vissa nätter och när vällingen kom som en räddande ängel (vid 6 mån) kunde jag rymma till annat rum å SOVA. När stumpan snarkar tycker jag iof bara det e magiskt å sött så fobi för vuxna människors snarkande får det bli då ;-)

    SvaraRadera
  2. Åh, jag blir tokig när min sambo snarkar. Det känns som att ljudet bara blir högre o högre och till slut blir jag helt uppgiven.

    Jag skriver mer än gärna under på snarkfobi! :)

    SvaraRadera
  3. Åååh, tack!! Jag är alltså inte ensam, hihii! ;o)
    Kan rekommendera en sån där snarkskena...
    Jag levde förresten med öronproppar ett bra tag nattetid men fick till slut ont i öronen så det var ingen bra lösning i längden.
    Snarkfobi it is.

    KRAM

    SvaraRadera
  4. Jag instämmer i kören av snark-fobister! ;) Min kan dessutom inte använda skena eller något pga narkolepsi.

    Kan meddela att jag andra natten på hotell-BB:t körde ut maken från rummet, när dottern äntligen slutat äta och faktiskt somnat lite. För då var jag helt färdig, efter förlossning och en första natt nästan utan sömn. Han var dock snäll och fogade sig. :D Så du kan ju meddela din make vad han kan förvänta sig! ;)

    Kramar!

    SvaraRadera