House of pain...and happiness

Så där, ja! Så är man nu fullärd inom förlossningar då'ra. Näe, inte än. Jösses, det är ju en "del 2" kvar också. Hehee... Vi åkte till sjukhuset direkt efter jobbet och åt där. Note to self: aldrig någonsin mer äta i vestibulens "bistro". Apäcklig mat.


Det var helt bisarrt att se alla som var på föreläsningen med magarna i vädret. Varenda tjej liksom. Jag stirrade, och stirrade ända tills det gick upp ett ljus att jag faktiskt också stod där med en mage.
Så knöade vi in oss i aulan allihop och barnmorskan började hålla låda. Ganska snabbt kom hon in på smärta. Faktum är att det var en jädrans massa smärta.

(klicka på bilden, please...)

Sen kom ett schema på alla faser och smärtor som sker. Och så blev det paus. Då sprang hälften av deltagarna till kiosken och köpte dricka och godis. Fina M gick iväg och jag satt kvar och passade våra jackor. När han kom tillbaka berättade han att en kille som stod i kioskkön tyckte att det var onödigt mycket fokus på smärta eftersom det skrämmer upp tjejerna och smärta handlar ju ändå "bara till minst 50% om mental inställning". HAHAHAHAAAA! Jag brast ut i ett apflabb när jag hörde det! Vilken tur hans tjej har... Jag skulle ge vad som helst för att få vara en fluga på väggen den dagen de är i förlossningsrummet.

Efter pausen så gick barnmorskan igenom alla smärtlindringar och berättade också en del om partnerns roll och om vad som kan hända om det inte blir som planerat. Däribland nämndes t.ex. klippning. Gissar att "smärtkillen" fick in i skallen att om man blir klippt så att man måste sy igen delar i ändalykten så kanske det inte bara handlar om mental inställning. Hoppas att han skruvade på sig där i stolen.

Det mesta som var nytt var hur gigantisk livmodern är och att sterila kvaddlar består av sterilt vatten och gör ont i ca 30 sek. Annars kändes det mesta mer eller mindre bekant och jag känner mig riktigt bekväm och redo med att åka in faktiskt. Jag fick det mesta bekräftat liksom. Ingen rädsla alls längre. Och så fick vi en bok innan vi åkte hem. Den ska jag plöja igenom och hoppas att den är något att ha.


Det absolut bästa var dock när jag kom hem. I brevlådan låg två paket! Det ena innehöll en fin hälsning från Jenny_Maria som tack för lite support och hjälp. Fina tjejen, TACK! Gosedjur till Mini och vantar med specialfunktion till mig. Och godisbitar till Fina M (även om han försöker lägga beslag på vantarna).

(klicka på bilden, smarta vantar va?! Nu kan jag blogga även utomhus i kylan!)

Innan jag öppnade det paketet hade jag också hunnit med att öppna ytterligare ett paket från fina AnnaCecilia! Minis första gosedjur! Tack, fina, fina du!

Landar i Minis säng nu på stört!

Vilken kväll! Jag blir lite tårögd av glädje faktiskt. Helskotta, vi ska bli föräldrar! Och det väldigt snart! Oj, oj, oj...

Högvis med glädjekramar till alla!