"McLeods döttrar" igen... Det är vad som visas dessa tidiga morgnar när jag är vaken. Efter det är det "Riskförlossningar" och sen "En unge i minuten" om någon skulle vara intresserad.
Ingen Mini än.
Igår kväll fick jag psykbryt igen. Allt var fel. Jag var lite för mätt efter middagen och jag kunde inte sitta utan att få ont i ryggen. Jag kunde inte ligga ner utan att få ont överallt. När jag skulle resa på mig gjorde det galet ont i händerna. När jag satt halvlutad fick jag blodstopp i huvudet. Fotsulorna gjorde grymt ont. ALLT var bara såååå fel.
Jag satte mig på soffkanten och bara bölade. Då började jag blöda näsblod.
Som sagt, ALLT var fel.
Fina M kramades men det var också fel för näsblodet gjorde att jag inte kunde göra någonting annat än att springa på toaletten.
Tårarna strilade och jag ville bara ha kejsarsnitt. Pronto. Ut med ungen! Och varför fick jag inte komma på koll tidigare nu när jag gått över? Och tänk om Mini dööööör?! Tänk om moderkakan blir gammal? Allt var ren och skär panik och oron bara vällde ur mig.
Jag satte på mig handledsskydden och kravlade ner i sängen. Det gjorde inte saken bättre. Bök, bök. Bööööök. Ingen position är skön att sova i. Men någon gång runt 23:30 somnade jag nog av ren utmattning.
Pling! Klarvaken kl 4 igen...
Så inleds vecka 42. Inte så angenämt men jag gissar att det bara är att stå ut. Stå ut med magen och stå ut med mig själv. Jag är ju inte direkt ensam om "problemet" att gå över tiden. Det har hänt förr. Men jag kan ärligt säga att min syn på en "drömförlossning" har ändrats ganska dramatiskt.
Förut var det nog lite mer "lullull" runt det hela. Nu vill jag bara att det ska gå fort, hehe.
Jag vill inte bli igångsatt men hellre det än att gå och oroa sig för att moderkakan ska bli gammal och lägga av t.ex.. Den här tristessen och oron är lite jobbig nämligen...
Idag blir det promenad i kvarteret igen. Och så ska jag åka till fiiiinkaféet och köpa mig en latte och en stor, god bakelse. Och något glättigt magasin som jag kan bläddra i.
I väntan på Mini...
KRAM på er
Ibland går det upp och ibland går det ner
1 dag sedan
Usch, låter inge kul :( Stackars dig.
SvaraRaderaJag hoppas dagen idag blir bättre för dig, och att Mini behagar komma ut snart!
Jag tänker på dig
Kram!
Tack fina!
SvaraRaderaKram
Amen bus-Mini, nu får du faktiskt komma ut!
SvaraRaderaJag känner att Mini kommer ut snart :-)!
SvaraRaderaStora kramar, jag hoppas du får en lättare dag idag.
Åh nu får hon ta och skynda sig...
SvaraRaderaKollar in flera ggr om dagen för att se hur det går för dig. Håller alla tummar att det ska ske nåt snart. Hoppas att denna dag blir lite bättre...den där bakelsen lät inte fel :)
Kram från XB
Jag kan va hos dig vid 11 om du vill ha 1 timmas sällskap ;). Bara hör av dig. Kram
SvaraRaderaÅåååh, vad jag lider med dig! Känner så väl igen mig i det du berättar. Men försök att se det som en förberedelse inför förlossningen! Du kommer ta emot värkarna med öppna armar, för allt är bättre än det du har nu!
SvaraRaderaOch smaskiga bakelser är perfekt laddning inför förlossningen!
Kram!
Stackare, kan bara säga att jag hoppas att det snart är över och att du har Mini hos dig. Nu är det ju absolut så nära att du kan ta på det även om det inte känns så, kram
SvaraRaderaKan man inte få se en sista bild på magen:)? Vet att man inte får säga så men jag är så faschinerad av din lilla kula. Helt otroligt! I positiv mening alltså:)
SvaraRaderaHoppas hon vill komma ut väldigt strax. Förstår helt klart din oro om det där med moderkakan. Det var jag också nojig över fast jag inte ens gick över tiden. Jag oroade mig långt innan ATT jag skulle gå över.
/Tess
Men skulle du inte bli igångsatt idag? eller iaf få komma in på kontroll? När blir det annars?
SvaraRaderaÅååh, ni är så fina så nu börjar jag böla bara för det också!! Nästan i alla fall.
SvaraRaderaDet blir absolut en bild till på kulan men det blir nog strax innan vi åker in tror jag. Eller nåt.
Och så har vi tid för en koll imorgon eftermiddag, men det är ingen garanti för igångsättning enligt BB. Ser allt bra ut så gör de inget.
KRAM